Jag är, återigen, löjligt glad över Birkir. Det är så otroligt skönt att han har hagkompisar igen (inte oväntat att unghästen är hans nya lekkamrat) och han är så jäkla fin i ridningen just nu!
Det har tagit mycket tid och jobb att ha en skadad häst och nu kan jag kanske andas ut lite.
Insåg att från 20e augusti till 20e januari så var det totalt 4 dagar jag inte var i stallet (2 av dom var jag sjuk och kunde helt enkelt inte) men nu så ska jag byta mockning och fixning med en stallkompis och faktiskt vara stallfri en hel dag varje vecka, det kommer faktiskt att vara jätteskönt när jag väl vant mig.
Jag får nog erkänna att jag har blivit lite trött och sliten, man skulle kunna tro att det skulle vara mindre jobb tex när Birkir stod på boxvila men det tog minst samma tid som vanligt i stallet.. (självklart så kunde jag ju inte bara lämna honom där, ensam, i en box.. )
..så, lång historia kort, hårt arbete lönar sig. Och Birkir är så jävla värd allt slit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar